EU-inträdet: nya spelregler
I början av 1990-talet, inför Sveriges medlemsskap i EU, diskuteras den svenska alkoholpolitiken. En viktig fråga är ifall Systembolagets ensamrätt ska finnas kvar. En delegation från Bryssel reser långt ut på de jämtländska vidderna för att studera Systembolagets verksamhet.
Det är 1993 och Sverige förhandlar med EU om villkoren för ett medlemskap.
Diskussionens kärna är ifall Sverige ska få behålla Systembolaget, själva fundamentet för alkoholpolitiken. 1992 undertecknades EES-avtalet. Där fick de nordiska länderna göra en ensidig protokollsanteckning om vikten av de nordiska alkoholmonopolen för att värna folkhälsan. Men denna lilla passus visar sig sakna betydelse när förhandlingarna om EU-medlemskap drar igång på allvar.
”Tanken var att kommissionen skulle se att vi inte diskriminerade utländska varor och att Systembolagets sortiment var överlägset vad man kan hitta i alla andra medlemsländer.”
Att visa på Systembolagets verksamhet på ort och ställe borde kunna tydliggöra Systembolagets roll. Socialminister Bengt Westerberg bjuder därför in EU-kommissionen till ett ”studiebesök”. Först besöks Systembolagets paradbutik i Marmorhallarna vid Birger Jarlsgatan i Stockholm visas upp. Sedan blir det flyg till Östersund och besök på tre platser: butiken mitt i stan, en butik i glesbygd i Järpen och slutligen ett Systembolagsombud, en livsmedelsbutik i Trångsviken.
Gabriel Romanus, vd under perioden, minns tillbaka:
”Tanken var att kommissionen skulle se att vi inte diskriminerade utländska varor och att Systembolagets sortiment faktiskt var överlägset vad man kan hitta i alla andra medlemsländer. I Östersund hade vi en skicklig butikschef, även ledamot av bolagets styrelse, som vi visste skulle se till att allting var tipptopp. Och vi hade även en baktanke med besöket i Järpen, som var leverantör till alla krogar i Åre och därför hade ett extra bra sortiment.”
Studieresan blir en stor framgång. Fast under besöket på livsmedelsbutiken i Trångsviken, den som var lokalt ombud för Systembolaget, märker Gabriel Romanus att handlaren har något mer han vill få sagt.
”Han hade blivit instruerad av sitt huvudkontor att säga att han hellre ville sälja varorna själv. Det lyckades han inte klämma fram med det själva studiebesöket, så när vi är på väg att stiga på bussen hinner han ifatt mig och ber mig hälsa delegaterna just det. Jag berättar det lite senare på bussen för alla och jag möts av breda leenden. Det förstod vi väl hela tiden, sa de med ett skratt.”
Resan avslutas med en förhandling på Arlanda med representanter från regeringen. Där och då enas man om att Sverige släpper importmonopolet, som anses mindre viktigt från alkoholpolitisk synpunkt. Samtidigt bekräftar kommissionen att EU kommer att acceptera det svenska detaljhandelsmonopolet.
Men det sätts upp en kravlista på ett antal punkter som Systembolaget måste leva upp till. Några av nyheterna är:
• Öppna, klara och offentliga sortimentsregler
• Möjlighet att privatimportera varor
• Rådgivande smakpanel etableras med representanter för importörer och intresseorganisationer
• Bättre information om nyinkomna varor
• Möjlighet att överklaga sortimentsbeslut
Överenskommelsen redovisas av regeringen i en proposition till riksdagen.
Ett stort arbete under 1994 är att leva upp till EU:s krav. Systembolaget måste också förbereda sig för en ny situation när Vin & Spritcentralens importmonopol avskaffas. Det är av yttersta vikt att säkerställa att Systembolaget agerar likabehandlande gentemot alla leverantörer som nu tillkommer. Även Systembolagets eget monopol på försäljning av vin, sprit och starköl till restauranger avskaffas.
